fab5

jag minns när jag slutade nian, hur mycket jag bölade, jag och lina grät som bara den, alla grät! för att man då, lämnade världens bästa klass, med världens bästa kompisar - och gick vidare till den sista biten, gymnasiet. jag såg mina kompisar göra olika val, en av mina bästa vänner flyttade till strömstad och började gymnasiet där, vi fyra andra, hamnade visserligen på samma skola, men vi valde olika program, fab5, vi som skulle vara oslagbara? i början jämförde vi scheman, för att vi skulle kunna äta lunch tillsammans, hur malin, min allra bästa vänn, grät, för att hon inte trivdes, gymnasiet sög, alla ville vi bara tillbaka till nian, till gamla säkra huvudnäs. jag minns hur vi träffades varje helg, pratade om allt som hade hänt, och de bästa som kunde hända var att carro kom hem, då vi var fulländande!

jag vet inte riktigt vad som hände, carro var i strömstad och vi andra i vänersborg, vi var lika långt ifrån varandra, allihop. allt var så spännande och nytt, och jag tror att vi alla ett tag, nästan hade gett upp på oss. jag hade.
nu vet jag inte om alla läser det här, men vet ni? carrobarro_love, ureec, mölaböla och liniz, - jag är jättejätte stolt över vilka människor ni har blivit, och att ni fortfarande är samma goa tjejer som ni var när vi var 13, 14 och 15 år! blir lite halvbölig när jag tänker tillbaka på allt, så jag tänker inte gå in på allt vi har gjort, jag hoppas att ni minns lika väl som jag, (även om man får gräva lite i hjärnbanken...hehe)

nu tre år senare så kan jag inte annat än bara älska att jag hade er som mina bästa vänner under högstadiet, att vi var dom töntiga och barnsliga tjejerna som vägrade växa upp och bli som de coola brudarna som smygrökte vid buskarna.. jag är jätteglad över att vi fortfarande kan prata med varandra, att vi inte blev dom som knappt hälsar på varnadra i korridorerna. nu har alla har vuxit upp, vuxit ifrån och vuxit tillbaka, jag ångrar ingenting, och är faktiskt inte ledsen över att det blev som det blev, för det som blev - det som är, är fortfarande bra! vi gick igenom något så stort tillsammans, vi tappade aldrig bort varandra. det bara är så, vi var för grymma tillsammans, att inte ens gymnasiet kunde förstöra det vi hade, även om det inte är detsamma som förut. så har vi nått där. det "nått" kommer iallafall alltid finnas hos mig.

jag. älskar. er. 

KOMMENTARER


Cärde!

Åååh!! Hur glad tror du inte JAG blir när jag glider in på en BLOGG för att hålla koll på var min bästaste Becca har för sig nu för tiden! Så hittar jag DETTA! :D :D

Du anar inte hur glad jag blir när jag förstår att det inte bara är JAG som är den som tänker tillbaka och saknar er alla! Tänker på er hur ofta som helst! När man delat sååå mycket med varandra så kan man nog aldrig, som du säger, tappa bort varandra.

Jag älskar er alla lika mycket idag som jag gjorde för 2 år sedan!

Och jag saknar er något fruktansvärt varje dag!

Skönt att jag inte är den enda!! <3 <3

Vi kanske kunde dra ihop alla snart? Även om det bara blir för en kväll så skulle det betyda massor för mig!!

Puss och kram från din Malle Balle Cp Skalle! <3 <3

2011-12-26 // 19:04:55
LiniZ

Fab5 kommer alltid vara oslagabara!

Jag kommer aldrig glömma er för jag kommer alltid älska er, ni är det bästa som har hänt mig och jag är så stolt över att kunna säga att jag känner dom, det är mina bästa vänner! <3

Puuuuuuuss/ Alla eran LiniZ fliniz pubiz piniz <3

2011-12-26 // 19:25:31

ÅÅÅH!!!! Snyft säger jag bara! Precis såhär känner jag också, att vi alla har ett speciellt band som bevisligen ingenting kan kapa. Ni är underbara hela högen, och vi tillsammans är oslagbara <3 Alla otroliga stunder vi haft tillsammans, vissa minnen sticker ut mer än andra, men oavsett är jag såå lycklig över att dela dem med er <3 Ni är guld värda tjejer, you're my faBes <3 <3 <3

2011-12-27 // 18:42:49
Namn:
V.I.P?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: